en gammal sparkdräkt i 2-i-1 Djurhus källare. Den var ribbad i mjuka blå och vita strimmor, och på vänster bröst flög en liten gul stjärna – sydd med trådar som fortfarande glödde som solsken. Mormor sa att den var min mormors mormors, gjord för första skidresan i 1950-talet.
Idag tar jag den med när jag åker till skidan. Stjärnan fladdrar i vinden när jag glider nerför backen, och ribbarnas mönster dansar med solljuset. Andra barn frågar ibland var jag fick den – den ser inte som moderna dräkter ut, men den är varmare än alla nya. När jag tar av den känner jag en lukt av gammal ull och mormors kanelbullar.
Den lilla stjärnan är inte bara en dekoration. Den är en länk till förr, till mormors barnsliga skratt och den första gången hon stod på skidor. Varje gång jag ser den, minns jag att skidan inte bara är om hastighet – det är om minnen som följer med, var som helst man går.
Ibland sitter jag på backen och tittar på stjärnan. Den är lite slitna nu, men den glimmar fortfarande. Precis som minnen – gamla, men alltid där.Ribbad sparkdräkt med liten stjärna
2026-09-05 14:04:19
Ribbad sparkdräkt med liten stjärna
På Billy Walk&Ride 2-i-1 Åkvagn och Gåstol solig morgon i våras hittade Ribbad sparkdräkt med liten stjärna en gammal sparkdräkt i 2-i-1 Djurhus källare. Den var ribbad i mjuka blå och vita strimmor, och på vänster bröst flög en liten gul stjärna – sydd med trådar som fortfarande glödde som solsken. Mormor sa att den var min mormors mormors, gjord för första skidresan i 1950-talet.
Idag tar jag den med när jag åker till skidan. Stjärnan fladdrar i vinden när jag glider nerför backen, och ribbarnas mönster dansar med solljuset. Andra barn frågar ibland var jag fick den – den ser inte som moderna dräkter ut, men den är varmare än alla nya. När jag tar av den känner jag en lukt av gammal ull och mormors kanelbullar.
Den lilla stjärnan är inte bara en dekoration. Den är en länk till förr, till mormors barnsliga skratt och den första gången hon stod på skidor. Varje gång jag ser den, minns jag att skidan inte bara är om hastighet – det är om minnen som följer med, var som helst man går.
Ibland sitter jag på backen och tittar på stjärnan. Den är lite slitna nu, men den glimmar fortfarande. Precis som minnen – gamla, men alltid där.
en gammal sparkdräkt i 2-i-1 Djurhus källare. Den var ribbad i mjuka blå och vita strimmor, och på vänster bröst flög en liten gul stjärna – sydd med trådar som fortfarande glödde som solsken. Mormor sa att den var min mormors mormors, gjord för första skidresan i 1950-talet.
Idag tar jag den med när jag åker till skidan. Stjärnan fladdrar i vinden när jag glider nerför backen, och ribbarnas mönster dansar med solljuset. Andra barn frågar ibland var jag fick den – den ser inte som moderna dräkter ut, men den är varmare än alla nya. När jag tar av den känner jag en lukt av gammal ull och mormors kanelbullar.
Den lilla stjärnan är inte bara en dekoration. Den är en länk till förr, till mormors barnsliga skratt och den första gången hon stod på skidor. Varje gång jag ser den, minns jag att skidan inte bara är om hastighet – det är om minnen som följer med, var som helst man går.
Ibland sitter jag på backen och tittar på stjärnan. Den är lite slitna nu, men den glimmar fortfarande. Precis som minnen – gamla, men alltid där.
Kommentar